Rapport från half-pipen

Så, då var lovet slut och back to the usual. Dagen började med samhällskunskap och som vanligt var det långtråkigt och som vanligt gluttade våra classmates på oss med rynkade näsor och pannor när Isola och jag som vanligt skrev i varandras skrivböcker om mode och killar och annat som egentligen gör livet värt att leva, de har bara inte fattat det (tänker inte skriva "ännu" för jag är inte säker på att de någonsin gör det).

Men det var inte det jag hade tänkt att uttråka er med. Vi har ju faktiskt varit i fjällen =) Började på ondagen med att Heddo kom hem till min (eller mitt?) crib och vi packade in bilen. Hon frågar hur lång tid det tar, jag säger åtta timmar och ögonen rullar bak i huvudet på henne. ÅTTA TIMMAR? Men vi stannar väl och gör pauser? Kurre brukar stanna ganska sällan. Jag säger att vi brukar stanna en gång annars kommer man aldrig fram. Isola undrar vad hon har gett sig in på för med "sällan" menar hon typ fem gånger.

Iväg kommer vi iallafall och efter en ganska lång resa kommer vi till slut fram mitt i natten. Då ska vi packa ur bilen och ta in grejorna i huset. Ett litet problem though. Runt vårt hus är det ca två meter snö och man måste pulsa lite innan man kommer fram. Hedvig har converseskor med stora hål i hälen. Gick bättre än det låter dock =P.

Dagen efter stiger vi upp utvilade vid tio, halv elva tiden, käkar frukost och drar ner till backen. Hedvig hyrde utrustning och fick ett par skidor som var lite märkliga, det var de faktiskt. Vi hade i allafall en skitkul dag i backen och Hedvig passade dessutom  på att färga om sina termobrallor från svarta till vita. Half-pipen enades vi om var den roligaste, för där visste man aldrig vart man hamnade. Själv tyckte jag också att det var roligt att åka under liften och off-pist inne i skogen men jag tror inte den glädjen var delad =P Lunchen på caféet var dock en upplevelse i sig. Där finns i stort sätt bara menyer med hamburgare, pommes frites och nån dagens. Och förstås våfflor, det är i stort sett det enda man äter däruppe - våfflor och hamburgare. Så när två bönor från hufvudstaden kommer och vill ha sallad och bröd från buffén som en lättare lunch/mellanmål tittade han på oss som om vi var två utomjordningar. Vi fick läsk / kaffe, sallad och bröd för en tjuga. Han fattade inte hur man bara kunde vilja ha sallad. Daah...vakna, tvåtusentalet inleddes för sju år sen.

Dagen efter tog vi skooter och släde upp på fjället och låg och solade på Öjön, en sjö med en hel del öar. Vi låg på en ö med ett trevligt överhäng ovanför oss som vi roade oss med att hoppa nerför. Var dock inte riktigt lika roligt när Hedvig hoppade rakt på isen så höftbenet typ gick ur led. Jag ville inte hoppa där. Riktigt härlig dag och jag fick dessutom lite färg =) Let's Dance på kvällen gav upphov till en hel del skratt och skandaler och jag jag ville verkligen ha lördagstidningen för att se vad det stod om det hela. Men i Ljungdalen kan man inte köpa dagens så man får konstant köpa gårdagens tidning. Gjorde dock inget för vad fick jag i morse? Lördagens tidning av Hedvig så omtänksamt, *glad* (Let's dance-nörd, jag?) 

På lördagen åkte vi skidor igen och som tur var fick Heddis bättre skidor nu. Åkte de sista åken med Rebecca och tog det sen lungt ett tag uppe i stugan. Vi körde skooter på kvällen. Hedvig provade och jag blev uppriktigt imponerad. Ligger väl i det norska blodet antar jag.

Söndag innebar hemfärd. Trodde det skulle vara mer kö men vi hade tur. Tog lite tid men vi var hemma vid sisådär nio.

Så nu sitter jag här i skolan med en dammig kaffe från kafeterian, fördriver tiden och väntar på henne för att få lunch, min mage skriker. Hon har franska och jag har egentligen slutat men vi ska ut och handla lite.
   Ridning ikväll, har tänkt ut en replik om jag skulle träffa ridkläderhataren igen.
Cin cin


Kommentarer
Postat av: Isola

NORSKA BLODET ÄR HETAST, daaaaaaaah?


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback