Britney, ingen Anna-Nicole deja vú, tack

Varje dag kan man nu läsa om Britney och hur hon rakar av sig håret i protest, nej det var extensionsarna som hade slitit för mycket på det, nej hon ville rena sig och bla och bla och blaaaaaa. Det står om hur hon åker ut och in på olika kliniker och rehabs och hur hon är på väg att förlora vårdnaden om sina barn.

Som Hedvig sa: "Man vill bara ge henne en kram".  Kan inte medierna bara låta henne vara?! Det står att hon har försökt ta livet av sig. Vi vill inte att ännu en kändis ska dö!

Och även om jag kanske inte alltid har hållit med i vad hon har gjort och så så kan jag inte låta bli att tycka om henne. Jag har vuxit upp med Britney, det går inte att komma ifrån. Hur många gånger har jag inte slagit mig på kinderna och mimat till "Hit me baby one more time"? Hur många gånger har jag inte suttit vid stereon, spolat fram och tillbaka med skivkonvolutet i handen för att lära mig texterna? Hur många gånger har jag inte dansat och mimat på roliga timmen till "Overprotected"? Hur många gånger tränade jag inte på dansen till "Lucky" som vi framförde på vårkonserten? Hur många gånger tjatade jag inte på mamma för att få en tröja som det stod "Lucky" på och hur mångar gånger använde jag den inte sen? Hur många gånger har jag inte klinkat på gitarren för att spela "I'm not a girl, not yet a woman"? Hur många gånger hoppade jag inte i hissen när jag fick veta att jag skulle få gå på hennes konsert i Globen?

Jag har sett henne gå från blodin till brunett, från lockig till rakhårig till...intehårig. Från tuggumipoppig i "Sometimes" till svettig sexslav i "I'm a slave 4 u". Från mjukisbyxor, magtröjor och flätor till latexdräkt. Från topprankad som den hetaste kvinnan i världen till milkshakepimplande mamma. Från singel till fru till skild. Från djupt aktad till starkt ifrågasatt.

Jag har fortfarande Britney kvar i min mp3. Kom igen, det kanske smärtar men erkänn att ni har det med. Jag har "Do something", "Me against the music", "Born to make you happy" och säkert några till. Jag har kvar mina skivor: ...Baby one more time, Oops...I did it again, Britney och In the zone. Försökte febrilt få tag i Greatest Hits utan framgång men jag erkänner att jag fortfarande diggar "My prerogative".

Jag har älskat henne, avundats henne, föraktat henne någon enstaka gång (typ när hon gifte sig i 52 timmar), respekterad henne, lärt mig av henne, men framförallt beundrat henne. Hoppas bara att hon kommer att finnas kvar så att man kan få fortsätta med det.

Kommentarer
Postat av: Isola

Jag erkänner! Jag diggar "boys".. Den känns så härligt naughty.

"Somethimes a girl just needs one"

Postat av: Isola

sometimes, förlåt. Jag är IV-barn.

2007-02-24 @ 10:22:40
URL: http://www.sthlmfinest.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback